Eleanor. Vår egen lillflicka S* Special Cats Eleanor Rigby dog idag på eftermiddagen. Hon var med sin älskade husse Jonas ute och lekte i trädgården och skulle hoppa upp på muren som hon gör varje dag. Hon har alltid älskat att vara ute, helst med hans sällskap.

Hon klarade plötsligt inte av att hoppa upp utan ramlade omkull, blev helt vinglig, orkeslös och dog sedan här inne inom ett par minuter. Hon har haft en förträngning i hjärtat som upptäcktes när hon var ett år. Vi var på kontroll med henne före jul och allt var oförändrat sedan det upptäcktes. Inga mediciner behövdes ännu och allt såg bra ut.

Trots detta har hon varit den snabbaste, gladaste katten av alla här. Hon har sprungit runt , lekt och busat både ute och inne. Hon har fångat skogsmöss och njutit av fjärilar, sovit på husses axel på soffan och följt oss vad vi gjort. Först ute och sist inne av katterna varje dag.

Hennes ögonfärg och päls är en av de finaste som någon av våra kattungar haft.

Det har varit fint att i sakta mak promenera i skogen tillsammans med henne som sällskap. Om vi inte följt med har hon ropat efter oss. Här kommer ett par bilder till hennes minne. En stor tung klump sitter i oss ikväll.  Att hon har nu träffat sin bästis Clara och snälle Putte i katthimlen den är enda trösten just nu.

Här med pappa Ambrosius.  Lilla Eleanor vägde 57 g när hon föddes.

I rummet på Almvägen med mamma Cajsa och pappa Ambrosius och bror Edward.

Med Edwards trygghet i korgen.

På bästa stället under lamporna på köksbänken. Här hjälpte hon husse titta på nya tågmodeller.

Vi är glada att hon fick njuta av de stora gräsmattorna här i Hålt.

På sin roligaste plats, gärdsgården. Här kunde hon gå hur länge som helst. Målmedveten och med svansen rakt upp så lycklig att nackhåren burrade upp sig, kurrande och stångades hon mot oss under alla dessa promenader. I alla väder året runt. Alla tider på dygnet.

Och så kärleksparet dygnet runt. Vem stångar vem? Vi kommer alla att minnas dina goa buffar. Älskade Eleanor.

/R

 

 

 

Foto